måndag 14 september 2009
"En dag bara vänder det"
Yes, dagen är kommen. Det har dessvärre vänt till det sämre. Efter x antal månader av skrikiga nätter så har det blivit värre. Innan skrek han iaf bara en pyttestund för att sedan somna om, nu...ja nu skiker vi otröstligt. Det enda som hjälper är att gå upp och gå med honom. När han kommer till ro och vi lägger ner honom igen, då börjar allt om. I natt fick jag sovit mellan 00-04.20. Jag är ingen glad människa! peter kollade hans öron och hals igår, ingenting! Detta är helt sjukt. Jag lovar, jag överdriver inte. Han skriker precis som han gjorde när han föddes. Men då var det gulligt! Känns dumt att åka in till akuten...nu sitter han ju på golvet och är hur glad som helst. Han är mycket trött, och då menar jag MYCKET trött. Åh, när ska detta vara över. Denna helgen har tagit kål på mig. Jag kanske ska ringa sjukvårdsupplysningen. Tyvärr så lär jag väl bara få höra att vissa barn sover inte hela nätter. Tror inte riktigt någon förstår...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar